LIVET · MUSIKEN · VÄRLDEN · BORTOM HORISONTEN

Bucket-list

Peps ser ut över fjord, hav och fjäll

Jag vet inte om det är för att jag faktiskt börjar förstå att jag börjar bli äldre, eller om det är för att jag tidigare inte haft några riktiga mål med livet. Men jag har börjat tänka på en bucket list.

Som sagt, jag har egentligen aldrig haft några mål med livet, utan jag har mest hängt på och sett vart strömmen har tagit mig. Det är kanske att jag i ett tidigare skede borde ha lyssnat till Louise Hoffsten som sjöng ”only the dead fish follows the stream”, men så har det nog varit. Jag har ju i och för sig valt vissa saker i livet, som att börja plugga IT en gång i tiden, och det var ju ett bra val och det har ju lett mig till en ganska bra plats i livet, men… utöver det, så har det mest varit en serie händelser känner jag, som har fått mig att landa i vart jag är nu.

Så kanske är det därför att jag nu känner jag att det finns vissa saker jag vill göra i livet innan det är försent? Det kanske också är att jag har kommit upp i åldern, och vid 55 års ålder börjat förstå att jag numera är typ vuxen? För nu har jag börjat hitta mig själv, vem jag är och vad jag skulle vilja göra med mitt liv och för mig själv. Det är nog därför som jag tog min Padjelanta-resa i somras, och jag gjorde den för mig själv, med bara mig.

Men för att fortsätta om hink-historian… Jag börjar landa lite i saker jag vill göra, där det ena är att göra om Padjelanta. Dels för att den inte blev som jag ville, och jag vill göra den på rätt sätt, och dels för att jag vill verkligen bestiga Akka – Lapplands drottning! Jag har efter min resa förstått att jag inte hade tränat tillräckligt på att bära tungt och gå långt, och att jag inte behövde vara så fixerad över hur lång tid resan skulle ta. Det är jättedumt att boka in ett tåg och ett boende för avslut och hemfärd eftersom man inte vet hur vandringen kommer se ut.

Så det är det ju det ena jag vill göra. Det nästa är att jag skulle vilja ta mig till Staloloukta och sen vandra till Suiliteima i Norge. Då startar jag i Padjelanta men tar en annan väg. För faktiskt, vandringen från Stalo till Kvikkjokk verkar faktiskt inte så himla rolig. Det är mest dalgångar med mycket skog och mygg, och inte så mycket vidder att hålla ögonen på.

Den tredje delen jag skulle vilja göra, är att spara ihop tillräckligt med pengar för att kunna haka på en seglats över Atlanten! I början av dessa tankar, så hade jag storslagna planer på att köpa en liten segelbåt tillsammans med vänner och syskon och vi skulle verkligen lära oss att segla. Någonstans på Mälaren. I nästa steg skulle vi uppgradera båten till något större, en segelbåt med ratt, och som skulle ha möjligheten att faktiskt segla över ett världshav, men vi skulle inte börja med Atlanten förstås. Utan jag tänkte mig att vi skulle segla från Sundbyholm till Åland första sommaren med den båten, bara för att lära känna den. Året därefter skulle vi verkligen bege oss ut på Östersjön och segla till Polen eller Tyskland, för att sen på det tredje året med den båten segla den till England och låta den vara kvar där tills nästa semester. Det skulle ge oss en massa segelvana och även vana med havet.

Nu visade det sig att det faktiskt inte var så många av mina vänner eller syskon som tyckte att det var en bra idé, och också för dyrt! Det är väl i och för sig inte så svårt att förstå. Det är många timmar på en segelbåt, som man kanske hellre skulle vilja lägga på sin familj när man äntligen har semester. Pengar på att köpa båtar och underhålla båtar vill man kanske hellre lägga på en gemensam semester antar jag…. 😉

Så nu har jag skrotat den ideń, men jag har hittat en ny tanke! Jag har upptäckt att man köpa in sig på seglatser över Atlanten, och man behöver inte ha jättemycket erfarenhet av att hantera en segelbåt, och det passar mig kanon! Jag kan segla faktiskt! Låt vara att mina erfarenheter sträcker sig till optimist-jolle, e-jolle och windsurfing. Men jag förstår ändå hur det funkar.

Så nu försöker jag skapa en plan. En plan som gör att jag kommer ha råd att sommaren 2028 åka tillbaka till Padjelanta, och ha möjlighet att kasta loss med en segelbåt som kommer ta mig över Atlanten, innan jag lägger näsan i vädret! Det bästa skulle vara om jag kunde ge mig själv en nice 60-års present, men det tror jag inte är möjligt tyvärr, men kanske om sju år? Det skulle ju vara så fantastiskt! Men ska vi prata pengar, så en resa över Atlanten kommer kosta nånstans mellan 100 och 150 tusen kronor. Jag vill också under de närmaste åren åka tillbaka till Padjelanta ett par gånger, och varje gång kommer då loss på ca 10000 kr. Dessutom vill min bror M att vi ska åka på en rockfestival det år jag fyller 60, och han fyller 50, vilket är egentligen bara fyra år bort…. Där snackar vi ytterligare 20 000 kr.

Så det är inte billigt att försöka uppfylla sin bucket-list! Fast jag tror att det är värt det. Jag vill inte ligga på dödsbädden och ångra saker jag inte gjort, eller åtminstone gjort mitt bästa att försöka genomföra.

Så jag ska göra vad jag kan för att maximera mitt sparande nästkommande år, så jag kan få detta att fungera. Jag noterar att de flesta av dessa saker jag vill göra, förutom rock-festivalen dock, handlar om mig själv, och att få vara själv, eller utmana mig själv. Se vyer och vidder. Och det är ju det jag tycker om nu för tiden.

Jag har inte så många vänner, och jag brukar känna mig ensam. Egentligen skulle jag kunna vara utan telefonen, för det är ju ändå bara en kompis som ringer, och sambon.

Så det kanske är ganska paradoxalt att jag vill göra saker man gör ensam.

Dela den här betraktelsen


Upptäck mer från pepstraktelser

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar