När jag ändå är inne på ämnet och med ”gammal” Helloween i lurarna, just nu The Keeper of the Seven Keys. Ibland längtar man som sagt tillbaka, men kanske inte av samma anledning som i förra inlägget.
För kommer ni ihåg när tysk s.k. power-metal (eller i det här fallet med Helloween så kallades det väl för HAPPY-metal?), kunde vara snabb, melodisk OCH tung? Eller den tiden då Iron Maiden kunde skriva snabba låtar? Those were the days… 😉
På tal om inget annat, det verkar faktiskt som att stolta, starka Djurgården äntligen har hittat ur svackan. Nu jäklar blir det slutspel!
Andra åsikter om: hårdrock, Helloween, Iron Maiden, DIF, Djurgården, hockey, nostalgi
Lämna ett svar