Trött

Ett litet försök till pånyttfödelse… Liket lever (eller…. rör på sig i alla fall).

Haft en riktigt rutten och jobbig måndag. Gillar inte måndagar. Det blir så mycket kaffe! Började dagen med att försova mig. Snubblade ur sängen, hämtade tidningen. Hittade ingen frukost – fan, vi glömde ju köpa! Kaffe fanns (tack o lov) i alla fall. Dusch? Nädu! Eftersom vi lägger om avloppsrören utvändigt så har vi inget avlopp just nu. Håret åt all världens håll!

Kommer till jobbet, helt slut! Det var en jäkligt hård helg! Fast kanske inte som ni tror. Närå. Den började med att jag kom iväg alldeles försent från jobbet, och inte var hemma förrän halv sju. En timme senare satte vi oss i bilen, och fyra regniga timmar senare landade vi i Värnamo. En liten nätt sträcka på 35 mil.

Sov ca 6,5 timmar innan vi satte oss i bilfan igen och fortsatte nedåt mot Ronneby i ca 18 mil till. Men nu i strålande sol! Och när vi kom fram….

Där fick vi först och främst träffa Eva som driver Kennel Rave on och Ayla (bilden). Om vi har tur och blir godkända och allt förlöper som det ska OCH det blir en pojkvalp, då kommer Ayla här att vara mamma till vår Frasse! 😀

Vi blev kvar i flera timmar. Först lite kaffe och lära känna-varandra-samtal, och sedan var det dags att gå ut och fota hundarna! Och kela lite som sagt… De är riktigt stora de där Briarderna!

Sen bar det av hemåt. 52 mil! De kändes de där milen kan jag säga. Enda roliga man hade dessutom, det var Radiosporten. Fast det gick ju åt pipan det också. Man slets mellan hopp och förtvivlan.

Hemma igen runt halv nio på kvällen, sedan iväg till släktingar för att duscha. Slocknade ganska snabbt sedan faktiskt. Bara för att vakna upp till mera arbete med avloppet, missad träning (både aikidon och löpningen gick bort), för att sedan åka och gratta brorsan som fyllt år.

På det tillkommer då denna sketna måndag! Men en sak har jag lyckats med i alla fall! Har ringt och sagt upp, och klippt mitt Statoil Mastercard idag! Det visade sig att jag inte var så bra med den typen av kort. Det gick väldigt snabbt att nå maxkrediten på15000 kr, men det tog vääldigt llångtid att jobba ner den till dagens 0 (NOLL!) kr. Det var bara att bita i det sura äpplet och medge att man misslyckats. Men, nu är det en tusenlapp mer i månaden att leva för i stället! FY FAN va skönt!

Idag ska jag försöka att även återuppta lite träning. Löpning står på schemat!

Läs även andra bloggares åsikter om briarder, hundar, måndagar, kaffe, Ronneby, regn, Värnamo, kreditkort, skuldsatt